Partners

Marknaden förändras snabbt och olika kunderkategorier har olika behov. Flera faktorer pressar på utvecklingen bl.a. subventioner och attitydförändringar.

Attitydförändringar hos köparna

Kunderkategorierna fastighetsägare, företag samt småhus får i stigande grad differentierade behov av distinkta erbjudanden.

Småhusägarens mentala tröskel för köp av solanläggning har sänkts under de senate åren. En bidragande orsak är att man som köpare inte längre behöver vara tekniknörd och att flera leverantörer erbjuder paketlösningar.

Småhuskunder växte snabbast

Nyinstallerade takanläggningar på villor & småhus i Sverige steg under 2015 från 64.00 m2 till 93.000 m2 vilket är en 45-procentig ökning.

Den pågående utvecklingen av statliga subvensioner, energilösningar samt smart nätanvändning kommer att bli avgörande för hur solenergi i hemmen tar fart fram till år 2020. 

Flera stöd att söka till solceller

  1. Regeringen har infört ett investeringsstöd till solcellsanläggningar samt möjlighet att söka Rot-avdrag för arbetskostnaden med solcellsinstallationen 
  2. Som producent av förnybar el kan du också ansöka om elcertifikat. För varje producerad megawattimme (MWh) kan du få ett elcertifikat av staten som sedan kan säljas på en öppen marknad. 
  3. Från och med 1 januari 2015 kan du också få skattereduktion för överskottsel som matas in på elnätet. Olika elnätsägare har olika villkor kring hur stor ersättningen är, oftast är den mellan 10 och 50 öre per kWh
  4. Dessutom finns stöd för att installera system för lagring av egenproducerad elenergi hemma. Stödet kan ge bidrag för upp till 60 procent av kostnaderna.

 

Residential solar + batteries

Källa: Prognos av Racell

 

  • STÖTTNINGSORDNINGAR
  • Norska myndigheten Enova bidrar med 35 procent av kostnaden för egen elproduktion
  • De tyska subventionerna  för batterilagring har för närvarande en finansiering på 30 miljoner euro som ska spenderas fram till 2018
  • Ur en pott på 175 miljoner kr bjuder svenska staten på 60% av kostnaden när ett hushåll installerar batterier till sina solceller  

Nyligen utgivna makroanalyser av Carnegie, Deutsche Bank m.fl. konkluderar att solbranschen har förändrats totalt sedan finanskrisen.

"Grid Parity" är här

För 2015 rapporteras det att priset på solel är i paritet med nätel i mer än 30 länder. För elförbrukning på plats lönar det sig alltså i stora delar av Europa att installera solceller – även utan statligt stöd. Solkraftens omkostnader förutspås fortsätta nedåt, framför allt för stora solkraftverk vars produktionskostnad redan är nere på 8 ¢ per kilowattimme.

Därmed har solpanelerna på bara 5-6 år blivit 80 procent billigare. Utbud har sedan 2009 överstigit efterfrågan och listan av konkurser bland solcellsfabrikanter är lång. Enligt många bedömare är prisraset inte över.

Orsaken är att finanskrisen fungerade som en katalysator för reducerade maskin- och råvarukostnader (se diagram). Krisen ledde också till utslagning av icke-konkurrenskraftiga solföretag och till uppkomsten av innovativa finansieringsmodeller s.k. YieldCos.

Källor: 

Kessidis - Deutsche Bank

https://www.db.com/cr/en/docs/solar_report_full_length.pdf

Springborg - Carnegie World Wide

 http://cww.dk/media/PDF/2015_12_Sol_og_batteriteknologi_II.pdf

IEA-PVPS - internationella solcellsmarknaden

http://www.iea-pvps.org/fileadmin/dam/public/report/national/Trends_2016...

 

  • FÖRDELAR
  • I dag står kiselcellerna för drygt halva solpanelens kostnad, motsvarande ca en femtedel för slutkunden
  • Byggnads-integrering BIPV ökar installationskostnaderna och minskar cell-kostnadens betydelse
  • Ökad material-integrering kan vara en väg att rationalisera intallationen av byggnads integrerade solceller

De senaste årens kraftiga prisfall på solpaneler har mattats av. Viktiga maknadsaktörer tror att utvecklingen går mot ökad byggnads-integrering. 

Solanläggning exklusive el

Den genomsnittliga slutpriset till kund för småhusanläggningar var 15,6 kr/W för år 2015. Kostnaden för inverter + annan elektronik + elinstallation är ca 3,5 kr/Wp. Kostnad för takanläggning exklusive elinstallation var de återstående 12,1 kr/Wp. 

Kostnadsstrukturens fördelning från kundens synvinkel presenteras nedan. Diagrammet återspeglar alltså inte installationsbolagens totala kostnader och intäkter.

Källa: Energimyndigheten

 

Förväntad livslängd

Till skillnad från vanlig skifferbeklädnad generar SOLSKIFFER intäkter sett över förväntad livslängd - ju längre taket håller ju högre intäkter! SOLSKIFFER-plattorna är designade för att hålla länge, man kan till och med gå på dem! De består av härdat glas med hög motståndskraft mot nedböjning, hagel och frost.

Vanlig konstskiffer har idag 25 års förväntad livslängd men ligger ofta kvar på taken åtskilliga år längre. Naturskiffer förväntas ligga i över 50 år. SOLSKIFFER har en förväntad livslängd på 30 år.

Potentiella intäkter

Intäkterna varierar beroende på nätbolag, takorientering, geografiskt läge, stödnivåer etc och många husägare räknar med att investeringen börjar gå med plus efter tio till femton år. Beräkningar av potentiell vinst är osäkra men Länsstyrelsen Skåne har prognosticerat ett genomsnittligt konsumentelpris för den närmaste 30-årsperioden på 1,15 kr/kWh. 

Många kommuner har lagt in tak på en solkarta där husägaren kan se om takytan har "god" eller "mycket god" solpotential. SOLSKIFFER uppsatta på ett sådant tak bör leverera ca 135 kWh/m2 och år. Under de 15-20 åren av förväntad livstid som återstår efter att inversteringen är betald kommer varje kvadratmeter SOLSKIFFER med Länsstyrelsens elpris att generera upp till 3.105 kr till husägaren.

 

En marknadstrend är att kunden önskar färdiga energilösningar snarare än projektspecifika solcellslösningar.

Mer elkonsumtion på plats

Den pågående utvecklingen av tekniker för att öka elkonsumtionen på plats sker genom att solel "gifter" ihop sig i energilösningar exempelvis med värmepumpar, batterilagring och smart nätanvändning. Dessa "giftemål" kommer att bli avgörande för utbredningen av sk. "prosumenter" eller "PV-hem". Speciellt i länder med kallt klimat och hög elbeskattning innebär ökad egenkonsumtion av egenproducerad el en mycket stor besparingspotential - vilket på sikt kan ändra villkoren för både nätbolag och energibeskattning. 

Energilösning med värmepump

Tre fjärdedelar av svenska hem har värmepump. Värmepumpens lagring av energi i bl.a. accumulatortank kan hantera information om det kommande dygnets timelpriser. Priserna i kombination med förväntade värme- och varmvattenbehov styr sedan automatiskt värmepumpen. Cloud-tjänster kan ge aktuell status på värmen och värmepumpen där man kan följa och styra värmen och varmvattenkomforten

Kommunikationsenheter som möjliggör visning av solanläggningens status finns också och arbete pågår med att "gifta" ihop dessa två olika anläggningar till en energilösning. En fördel är möjligheten att styra värmepumpen efter förväntad tillförsel av solel utifrån aktuell väderprognos.

Energilösning med batterilager

2015 ingick batterilager i 41 procent av alla nya solcellsinstallationer, en rejäl ökning från 14 procent året innan. Och medan Europeiska kunder fortfarande väntar på sina första Tesla batterier gick leverantören Sonnenbatterie, med 19 procent av tyska marknaden, istället in i USA. Utanför rampljuset är det nämligen Tyskland som är det överlägset ledande hembatterilandet. Landet är altså inte bara ledande i hemsolceller – 450 miljoner euro har tyska hushåll investerat i sådana mellan 2013 och 2015 – utan också i batterilager för dem. 

De nya svenska subventionerna av hembatterier ändrar dramatiskt den ekonomiska kalkylen också här hemma. Det är subventioner av samma slag som satte skjuts på det tyska intresset som Energimyndigheten i sverige nu inför - bara ännu frikostigare än i Tyskland. I Tyskland godkändes 19.000 ansökningar för subventionerade hembatterier under 2015.

Energilösning med virtuell energipool

Fler och fler blir medlemmar av en virtuell energipool, eller andra former av skräddarsydda elhandelsavtal, för att bli oberoende av sin energileverantör. Energipoolens överskott matas inte in på det konventionella elnätet utan till andra medlemmar i tider då dessa inte kan producera tillräckligt med energi för att på så vis balansera utbudet och efterfrågan.

  • NYA ENERGILÖSNINGAR
  • Privat solel är på väg att "gifta ihop" sig med värmepumpen
  • För att infrastrukturen skall kunna hantera all ny solel subvensionerar staten nu batterilagring hemma
  • Virtuella energipooler jämnar också ut toppar när elnätet får för mycket solel